Snösöndag med sura miner

När jag vaknar på morgonen och sätter mig upp i sängen är det första jag ser när jag tittar ut genom fönstret alltid ett av grannarnas hustak. Samma sak var det igår, och även idag.

Igår kom ett lyckorus över mig så fort jag såg ut över detta tak, eftersom det nu, för första gången på många många månader, var helt tomt på snö! Inte ett enda spår av snö gick att urskilja på tegelpannorna och jag kände på en gång att; Yes! Nu är våren äntligen här, det finns ett litet, litet ljus i tunneln.
Hela gårdagen var bra, vi satt ute i solen och drack kaffe för första gången i år, fåglarna kvittrade och det var över 10 plusgrader. Kan det bli bättre?

I morse när jag vaknade ville jag inget hellre än att återigen fyllas av detta våriga lyckorus. Jag satte mig upp, vred på huvudet för att titta ut genom fönstret, ut på de orangea tegelpannorna som bevisade att våren verkligen var på väg, och vad är det jag ser?! Taket är ännu en gång fyllt med snö, det vräker ner och även vägen är helt vit igen!

Det har nu, sedan jag gick upp strax före tio, snöat konstant och det ser inte ut att vilja sluta heller.

Idag var nog en av de där dagarna då man lika bra kunnat ligga kvar i sängen hela dagen. Speciellt när man förväntar sig att torra, orangea tegelpannor ska möta ens blick och istället överrumplas av verklighetens snökaos.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0