In loving memory

Tillägnad min älskade farfar
När känslor kan beskrivas i ord
- - - - - - - - - - -


Thanks for all you've done
I've missed you for so long
I can't believe you're gone, and
You still live in me
I feel you in the wind
You guide me constantly

I never knew what it was to be alone, no
'Cause you were always there for me
You were always home waiting

But now I come home
And I miss your face so
Smiling down on me
I close my eyes to see

And I know
You're a part of me
And it's your song
That sets me free
I sing it while
I feel I can't hold on
I sing tonight
'Cause it comforts me

I carry the things that remind me of you
In loving memory of the one that was so true
You were as kind as you could be
And even though you're gone
You still mean the world to me

I'm glad He set you free from sorrow
But I still love you more tomorrow
And you'll be here
With me

All you did you did with feeling
And you always found a meaning
And you always will



Nu har du säkert läst texten innan du lyssnar på ljudklippet, det gör ingenting.
Men lyssna gärna på låten samtidigt som du läser texten igen. Det gör det lättare att ta till sig orden.



Julbilder

s

Min julafton började hos Farfar ♥

 


Miss you like crazy

s

Älskade Farfar, jag saknar dig något fruktansvärt!

 


6 år har nu gått

♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥
Det är 6 år sedan du lämnade oss efter en tids sjukdom.
6 år sedan min värld rasade samman.
6 år sedan jag aldrig mer skulle få höra din röst.
Då insåg jag inte hur mycket jag skulle komma att påverkas av detta.
Det känns fortfarande som att det var igår jag vände bort min blick från din för sista gången. Den gången jag inte ville visa dig att jag grät. Jag ville inte att du skulle se det eftersom jag var rädd att det skulle bli jobbigare för dig.
Jag ville avlasta dig från mina egna känslor och min förtvivlan.
Nu, 6 år senare ångrar jag detta något enormt.
Jag önskar att jag hade visat dig att jag var ledsen.
Att jag var rädd för det som skulle hända.
Att jag inte ville att du skulle lämna oss, någonsin!

Det är nu 6 år sedan du lämnade oss, och jag kommer alltid ångra att jag inte såg dig i ögonen en sista gång och talade om för dig hur mycket jag älskar dig

farfar<3



Underbar och älskad av alla

s

 


Farfar


Grattis på födelsedagen Farfar!


Idag skulle du blivit 70 år om du hade fått varit kvar här med oss lite längre, vilket jag önskar att du fått. Jag saknar dig så otroligt mycket!
Jag var några timmar i skolan, dagen till ära. Gjorde två test som jag inte vet riktigt hur det gick. Kunde inte koncentrera mig på det eftersom jag tänkte så mycket på dig.
Man ska inte skämmas över att visa sina känslor tycker jag. Och jag saknar dig, det är väldigt jobbigt för mig och då blir jag ledsen, vilket jag blivit många gånger idag.

Tror inte att någon förstår hur förkrossad jag blev när du inte orkade kämpa längre. Det var som att en stor del av mig försvann med dig, och jag ångrar att jag inte tog till vara bättre på den sista tiden, men jag visste inte bättre!
Jag var 13 år och hade ingen aning om vad som skulle hända...

Idag är det i alla fall Din Dag och vi har självklart varit hos dig en stund i kväll. Det var jättefint och jag tror att många hade varit där med blommor till dig, i din favoritfärg lila. Det var många vackra buketter i din färg tillsammans med ljusen och ett keramik-hjärta som glänste fint av fukten från regnet i ljusens sken.
Tog bilder när vi var hos dig, men hade bara mobilen och det blev inte så bra... Tänkte åka tillbaka imorgon och göra ett nytt försök. Hoppas bara det är lika fint då...

Nu ska jag nog strax ta och sova eftersom jag ska upp tidigt imorgon bitti (åker kl.06.00). Ska faktiskt gå upp för att åka och göra halkan (risk-tvåan) vilket innebär ett steg närmare körkortet! Jag hoppas att det kommer gå bra och att du hjälper mig under tiden.

Snart kommer jag även publicera en text från en fin låt, som jag tänkte tillägna dig. Den beskriver en liten del av hur jag känner.

Jag saknar dig och älskar dig så himla mycket! Tänker på dig varje dag och önskar att du fanns här.

Pussar & Kramar,
En av dina änglar
Sanne



Det enda som skiljer den här dagen från den för 6 år sedan är att nu är det du som är min ängel...


Saknaden är stor

farfar

29 April

Ikväll hann vi med rätt mycket. När Joel kom hem från jobbet så var Victor här en snabbis och hämtade sin färg som Joel hade tagit hem åt honom. Efter det åkte vi till våla, Joel skulle nämligen hämta ut inte ett, utan två paket på tempo! Till min besvikelse så var det grejer till bilen...

Lite senare åkte vi och hälsade på Farfar. Jag saknar honom så, och jag gråter varje gång jag är hos honom. Ibland önskar jag att jag visste precis var han är, så jag kunde ha en liten plats att gå till, speciellt för honom.
Jag vet ju att han finns där, någonstans. Men eftersom han ligger i en minneslund så får jag aldrig veta exakt. Inte som en vanlig grav.
Jag tänker på dig och saknar dig varje dag. Älskade Farfar, du fattas mig!
Din föralltid, Sanne



20 Januari

Idag har jag varit ledig, eftersom det var omprovsdag i skolan. Sanna och jag tog en promenad i snöslasket och blev genomblöta! Det rann från håret och vi såg, ja, inte så jättefräscha ut skulle jag tro! Men duktiga var vi iaf, som kämpade oss ut i det där vädret. Efter det kollade vi på Sex and the City - the movie, den var bra, en riktig må-bra-film kändes det som!
Nu sitter jag här, joel har inte kommit hem än, utan har har varit på gymmet.


I natt hade jag en hemsk dröm. Den var väl inte hemsk i sig, men för mig som var i den och kände alla känslor så var den olidlig.
Det var nämligen så att farmor hade bestämt sig för att gifta sig.
Jag blev helt förkrossad, jag skrek och grät och bestämde mig för att aldrig mer prata med henne.
Hur kunde hon göra så? Hur kunde hon svika farfar på det sättet? Hur kunde hon försöka ersätta min älskade farfar? Och dessutom göra det utan att tänka på oss, vad vi kände! Bara tro att vi skulle "byta" farfar bara sådär. Ta in en ny som om inget hade hänt.
Jag minns att jag sprang runt och skrek på baksidan av hennes hus, hur hon försökte få tag i mig och lugna mig och hur jag slet mig loss ur hennes grepp.
Det som gjorde mest ont var pappas reaktion. Han blev så ledsen.
    Jag kommer aldrig glömma den känslan, den vrede jag kände just då. Hopplösheten bara sköljde över mig och jag kunde inte göra någonting för att förhindra att det skulle ske.

Ja, den här natten var den värsta i mitt liv. Näst efter den då farfar dog. Jag kommer aldrig glömma den här natten heller. Aldrig.

gukgi

Everyting comes to an end

Imorgon är det nyårsafton då... På dagen ska vi gratta min morbror som fyller år, och sen på kvällen har vi blivit bjudna till Victor & Liselotte, men vi får se hur det blir eftersom vi är lite fökylda. Hoppas förstås att vi är välkomna ändå :)

Idag har vi inte gjort något alls, bara degat framför datorn och tagit det lugnt. Jag skulle vilja gå ut och gå med Sanna, men det har inte blivit av eftersom jag inte vill gå ut i kylan när jag är knasig i halsen. Men så fort det försvinner så hoppas jag att vi kan komma igång igen! Jag saknar våra pratstunder under promenaderna...
Om en stund ska vi åka till våla, antagligen en sväng till Joels mamma och hälsa på. Vi kommer antagligen inte ses något i morgon så det kan vara bra att önska dom gott nytt år redan idag. Vi ska också till bolaget och inhandla lite bubbel till imorgon. Jag kan tro att det är full fart där, och att alla är ute i sista minuten.

jyred
Den här bilden tillägnar jag min farfar som gick bort i cancer för fem år sedan. Trots att det har gått så lång tid så känns det fortfarande som igår och jag saknar honom otroligt mycket! Det går inte en dag utan att jag tänker tillbaka på honom och ibland kommer jag på mig själv att vänta, vänta på att han ringer och vill prata. Eller att han kommer innanför dörren. Tyvärr så kommer det inte hända, jag vet det. Men hoppet sägs ju vara det sista som överger en, och jag antar att det stämmer. Fast jag vet så kan jag ändå inte sluta hoppas. Hoppas att vi en dag ska ses igen.
Han fyllde 64 år lite drygt en vecka innan han gick bort. Det är ingen ålder! Han skulle gå i pension och åtminstone leva 20 långa år till. Men så blev det inte. Jag hatar cancer. Livet är så orättvist.
Joels farfar fyller 90 om några månader och är hur pigg och glad som helst. Självklart är jag glad och tacksam för det, men vad är det egentligen som avgör vilken som ska få leva och vilken som ska dö? Han har nästan levt 30 år längre än vad min farfar fick göra och det gör ont att tänka på det. Jag är glad för det, att han finns och är pigg. För Joels skull, för hans syskons och pappas skull. Jag är glad att jag har fått lära känna denna underbara person, men samtidigt är jag ledsen för att min farfar inte fick samma chans.

Var med du också!

Eftersom cancer är en otroligt stor sjukdom som drabbar många är det viktigt att vi stödjer de som forskar om den. Genom att bidra med några kronor, kan vi till slut rädda liv!
Alla som själva har förlorat någon anhörig i denna grymma sjukdom förstår hur smärtsamt det är får både omgivningen och den sjuke att utstå detta lidande.
Min farfar hade cancer, och allt gick väldigt fort. Han blev snabbt sämre och tynade bort, det var inget kvar. Min fina farfar som alltid varit glad och pigg, alltid hade ett leende på läpparna! Det är hemskt att se vad en sjukdom kan göra med en människa. Bara förinta någon. En person som är älskad av någon och har ett helt liv kvar att leva. Det är inte rättvist. Livet.

 Jag tänker vara med och besegra cancer, tänker du?


18 December

Idag gjorde jag mitt Mdk prov. Det känns skönt att ha det avklarat nu innan jul. Är så jobbigt att ha det hänga efter när man kommer tillbaka sen. Jag hoppas det gick bra, det kändes bra iaf! Vi får se imorgon, Karin lovade att rätta det till imorgon :) Tur jag har!
Efter skolan hade jag ingen lust att åka hem eftersom Joel skulle iväg på julbord direkt efter jobbet, så jag åkte hem till mamma & pappa istället och där gjorde vi knäck! Wiiie! Smaskigt värre. På måndag ska jag åka dit och göra resten av julgodiset! Det ska bli kul. Synd att det kommer bli stressigt för mig med pynt och städning eftersom jag jobbar lördag (20e) och tisdag (23e). Men det ska nog gå bra!

Det fattas någon i mitt liv. Varje dag är en utmaning att orka leva vidare utan Honom. Ska nog åka till minneslunden och hälsa på imorgon. Tända ett ljus och bara vara där. Det brukar kännas lite bättre då. En liten smula.


Älskad & Saknad

Bortglömd?

Mamma har inte kommit och hämtat mig än. Men hon kanske inte är färdig, hon skulle ju på något möte...



Farfar, jag saknar dig! Det går inte en dag utan att jag tänker på dig, men det kanske du vet. Jag hoppas att du kan se mig och att du är stolt över mig! Jag önskar att du hade varit här hos mig och kunnat se hur långt jag har kommit, att det går bra för mig. Det är otroligt tomt efter dig, och jag vet att det inte bara är jag som tycker det! Du är väldigt saknad <3

For all the teardrops in our eyes
It can only get better
I know it hurts
For what it's worth
It can only get better

When your back's against the ropes
When you miss someone the most


Jag älskar Dig, Din Sanne

RSS 2.0